Det har börjat klia i min springa-fort-nerv och jag skulle gärna börja öka farten på mina pass nu. Det är ändå inte mer än några månader till vårens första halvmarathon. Men så var det ju det här med att ta det lite lugnt efter operationen... Så riviga intervaller och tuffa snabbdistanser får vänta ännu ett tag.
Fördelen med tidiga pass på lördagmorgon:
man får njuta av att vara helt ensam på strandpromenaden!
Men för att stilla suget en aning så bytte jag ut morgonens vanliga distanspass mot ett progressivt pass. Började i 05:41min/km takt och ökade hela tiden så att åttonde och sista kilometern gick i 04:50min/km fart. Medeltempot på hela passet blev 05:15min/km och huvudet och kroppen är nöjda efter att ha fått känna på lite snabbare tempo!
Nu jobb!
Härlig start på dagen, visst är det skönt att vara vaken innan staden :)
SvaraRaderaDet är det, man känner sig lite extra hård när andra sover och man springer ;)
SvaraRadera