Hade tänkt mig en lugn och återhämtande morgontia som uppvärmning inför jobblördagen idag och första kilometern gick mycket riktigt i lugna 05:44min/km tempo. Det var tyst och lugnt ute (man är ganska ensam före klockan sju en lördagsmorgon) och Candy fick springa löst eftersom det inte fanns en enda annan människa på strandpromenaden och jag tror vi båda njöt lika mycket av löpningen.
Men så blev varje kilometer snabbare och snabbare och benen kändes mycket piggare än jag trott. Och förstås fick jag en idé om ett passupplägg. Never waste good legs-ordspråket finns alltid i mitt bakhuvud när jag springer, det gäller att passa på när man har pigga ben! Så istället för mysig lugn jogg blev det ett semi-strukturerat progressivt pass. Första fem kilometertiderna såg ut såhär: 05:44min/km - 05:29min/km - 05:24min/km - 05:14min/km - 04:41min/km.
Sen vände jag på intervallstegen och tempot fick sjunka igen så att nästa fem kilometer gick i dessa tempon: 04:38min/km - 05:11min/km - 05:18min/km - 05:26min/km - 05:38min/km. Totalt 10km och medeltempo 05:17min/km. Mycket roligare än en "vanlig" tia och jag fick igen känna lite på min tänkta marathonfart!
Härligt Heidi, you go!! :) Jag hade samma känsla i benen på kvällens pass, så istället för att springa kort sprang jag långt. Åh, jag är helt nykär i löpningen jag nu! Kram! :)
SvaraRadera